Malmskillnadsgatan följer krönet på Brunkebergsåsen rakt genom Norrmalm. Från de första kartritningarna på 1600-talet till dagens citykvarter har gatan speglat Stockholms utveckling. Här är gatans historia i korthet.
En gata längs åsen
Namnet Malmskillnadsgatan hänger ihop med stadens geologi. När inlandsisen drog sig tillbaka efter den senaste istiden lämnade den efter sig grusåsar, så kallade malmar. Genom de norra delarna av Stockholm löper Brunkebergsåsen, som delade Norrmalm i en östlig och en västlig del. Malmskillnadsgatan anlades längs åsens rygg, och namnet betyder ungefär gatan som skiljer malmen.
Gatan finns med på en karta från år 1640 över den planerade bebyggelsen på Norrmalm. Eftersom marken längs åsen krävde omfattande schaktningar dröjde det innan hela sträckan blev framkomlig. I slutet av 1600-talet sträckte sig en gata med namnet Malm skillnadz gatun norrut från Brunkebergstorg mot Oxtorget. Under 1710-talet förenades de olika delarna till ett sammanhängande stråk, vilket framgår av en karta från 1733.
1800-talet och namnreformen
Under 1800-talet växte Norrmalm till en tät stadsdel med bostadshus, verkstäder och affärer. Författaren Selma Lagerlöf bodde under 1880-talet i kvarteret vid gatan. Vid den stora gatunamnsreformen i Stockholm år 1885 fastställdes den nuvarande stavningen Malmskillnadsgatan, efter att namnet tidigare hade skrivits på flera olika sätt.
Broar, torn och en modern stadsbild
Det tidiga 1900-talet förändrade gatans karaktär i grunden. När Kungsgatan byggdes om och sänktes till sin nuvarande nivå uppfördes Malmskillnadsbron åren 1905 till 1911, så att Malmskillnadsgatan kunde fortsätta i sin höjd över den nya Kungsgatan. Strax intill restes Kungstornen åren 1924 till 1925, ett av de tidiga exemplen på höghus i svensk stadsmiljö.
Mitten av 1900-talet innebar den mest genomgripande omdaningen. Under norrmalmsregleringen på 1950- och 1960-talen revs stora delar av den äldre bebyggelsen i city, och kvarteren kring Brunkebergstorg fick nya kontorshus och bankbyggnader. Gatans södra ände fick därmed en utpräglad citykaraktär.
Malmskillnadsgatan i folkmun
Under senare delen av 1900-talet förknippades gatan i offentlig debatt med gatuprostitution, ett ämne som uppmärksammades flitigt i medierna under 1980-talet. År 1977 tillsatte Stockholms kommun en utredning där kriminologen Leif GW Persson kartlade prostitutionen i staden. Bland dem som senare engagerade sig för utsatta kvinnor på gatan finns Elise Lindqvist, känd som ängeln på Malmskillnadsgatan.
Gatan i dag
I dag präglas kvarteren kring Malmskillnadsgatan av en blandning av kontor, hotell och restauranger. Förnyelsen av Sergelstan och Brunkebergstorg har gett gatans södra del nya mötesplatser, samtidigt som den fortsätter att knyta samman Norrmalms affärsliv med stadens krog- och kulturscen. Gatan är ungefär 650 meter lång och löper från Brunkebergstorg i söder mot Döbelnsgatan i norr.