Brunkebergstorg ligger vid Malmskillnadsgatans södra ände, i själva den ås som gav gatan dess namn. Enligt en skylt från Stockholms stadsmuseum var åsen under medeltiden omkring 20 meter högre än den torgyta du står på i dag. Vårdtornet, hotellet, brunnen och telefontornet som gjorde platsen känd finns inte kvar här, och själva torgytan är omgjord.
Åsen som stod här före torget
Skylten sitter i garaget under Gallerian, i kvarteret Trollhättan, och handlar egentligen om något annat. Men det är där museet skrivit ut höjdskillnaden. Under medeltiden delade grusåsen Brunkeberg Norrmalm i två halvor, och på var sin sida om åsen löpte de två Sträckegatorna, landsvägarna genom staden. Bakgrunden till själva åsen som geologisk bildning finns i vår artikel om Brunkebergsåsen.
Åsen försvann inte i ett enda ingrepp. Den bröts som grustäkt från medeltiden och framåt och krympte undan för undan, långt innan någon ritade en stadsplan för city. Sedan grävdes platsen om igen. Ett foto från 1961 visar pålningsarbete mitt på torget, och åren därefter är torget en byggarbetsplats.
Jeppe på berget
Från 1600-talet och fram till 1769 stod stadens vårdtorn på Brunkeberg, och museets skylt placerar det på södra delen av det som i dag är Brunkebergstorg. Uppdraget var brandbevakning. Från tornet hade väktaren överblick över staden och kunde signalera var det brann, med klockklang och flaggor på dagarna och med lyktor på nätterna. Intill tornet stod tre kanoner som sköts av vid kungliga festligheter.
Tornväktaren fick under 1700-talet öknamnet Jeppe på berget, efter Holbergs komedi, och Bellman skaldade om honom i en av sina epistlar. Grustäkten tog till slut ifrån tornet dess mark. Åsen krympte tills tornet stod på yttersta branten, och 1769 flyttades tornväktaren till Klara kyrka. Det gamla vårdtornet revs och klockan följde med till Klara.
Ett hotell som blev Telegrafstyrelsens hus
Norra sidan av torget fick sin stora byggnad genom ett aktieprospekt. I början av 1830-talet köpte J.A. Palm, H.J. Oldenburg och J.P. Theorell en tomt där och gick 1831 ut med en aktieteckning för ett hotellbygge. Prospektet, som finns bevarat i Stadsarkivet, inleds med ett klagomål över att huvudstaden saknar det som knappast brister i någon småstad i riket, nämligen ett ordentligt herberge för resande. Ritningen var signerad Per Axel Nyström.
Hotellet blev av, om än med andra män bakom sig. Brunkebergs hotell uppfördes mellan 1837 och 1848 av politikern Johan Nordenfalk och byggmästaren Jonas Jonsson, med Nyström kvar som arkitekt. Vid början av 1900-talet hyrde Handelshögskolan in sig i lokalerna, och under 1920-talet tog Kungliga Telegrafstyrelsen över hela byggnaden. Som Telegrafstyrelsens hus revs den 1969.
Brunnen som fick åka fram och tillbaka
Mitt på torget stod i nästan hundra år en brunn som inte hörde hemma där. Den Palmstedtska brunnen byggdes på 1770-talet i samband med Börshuset och stod på Stortorget, men flyttades till Brunkebergstorg 1857.
Att den skulle tillbaka var uppe i stadsfullmäktige långt innan det hände. Den 19 november 1917 lämnade ledamoten Konrad Elméus in en motion om att utreda en återflyttning till Stortorget. Motionen finns i Stadsarkivet. Det dröjde 36 år innan brunnen faktiskt flyttades tillbaka, och när den gjorde det, 1953, fotograferade Stadsmuseet festligheterna på Stortorget.
Vad bilderna av det gamla torget visar
I Stockholms stads bilddatabas Stockholmskällan ger sökordet Brunkebergstorg 156 träffar, varav 113 är fotografier. Av fotografierna kommer 104 ur Stadsmuseets samlingar, 6 ur Spårvägsmuseets och 3 ur Stadsarkivets. Vi har gått igenom alla 113 och antecknat datering, fotograf och den riktning bildtexten anger. Räknat den 26 augusti 2026.
Beståndet är kraftigt snedfördelat i tiden, och snedheten pekar åt ett håll som är lätt att missa. Från 1880-talet finns 4 foton och från 1890-talet 9. Från 1950-talet finns 30 och från 1960-talet 38. Enbart åren 1966 till 1969 står för 33 av de 113 bilderna, och 19 av dem är daterade till 1969. Det år som är tätast representerat i bildbeståndet är alltså inte ett år då torget levde, utan året då det revs.
Bakom nästan hela den anhopningen står en person. Lennart af Petersens (1913 till 2004) är angiven som fotograf till 50 av de 113 fotografierna, till 31 av de 33 från rivningsåren och till samtliga 19 från 1969. Hans bilder av torget i Stockholmskällan spänner över åren 1940 till 1974. Under de fyra åren riktade han kameran mot byggnadsarbetet vid Brunkebergstorg 7, i det som varit kvarteret Frigga, mot de provisoriska broarna över schakten, mot kranen i nordvästra hörnet och mot Telestyrelsens hus som ännu stod kvar med anteckningen att Riksbanken skulle byggas där.
Riktningarna säger samma sak. I 34 av de 113 bildtexterna står det uttryckligen vartåt kameran är vänd i ett av de fyra väderstrecken, och en av dem anger två håll. Norr förekommer 14 gånger, väster 13, söder 6 och öster 2. Nordblickarna är gatuvyer av det gamla slaget, upp mot husraden i fonden. Västblickarna är nästan uteslutande från 1969 och visar inte torget alls, utan hålet efter kvarteren Wahrenberg och Elefanten, med Stadshuset som enda fasta punkt i bortre kanten.
Torget i dag
Den nuvarande torgytan är från 2010-talet. År 2017 rustade Stockholms stad upp Brunkebergstorg i samarbete med fastighetsägarna för att göra platsen till en bättre mötesplats i city. Marken belades med granithällar, och i de upphöjda terrazzocirklarna planterades magnolior av tre slag: Magnolia kewensis Wada’s Memory med helvita, nedåthängande blomblad, rosenmagnolian Heaven Scent med doftande rosaröda blommor och den tidigblommande Biondii. Intill Riksbanken står mannaask.
Riksbankshuset på Brunkebergstorg 11 är den byggnad som ger torget dess tyngd. Peter Celsing ritade det, bygget tog sex år och Riksbanken flyttade in den 8 april 1976. Fasadstenen är svart granit från brottet i Gylsboda i Göinge, geologiskt en diabas, som stenhuggare i Bohuslän klöv för att få fram den skrovliga brottytan. De cylinderformade portarna ut mot torget är i rostfritt stål. Huset skulle se ointagligt ut, och det var enligt Riksbanken själv precis vad arkitekten avsåg.
Det ointagliga huset ska snart tömmas. Riksbanken planerar att flytta ut våren 2027, påbörja en renovering efter sommaren samma år och vara tillbaka tidigast 2030. Kostnaden bedömer banken initialt till 3,3 miljarder kronor. Uppgifterna kontrollerades den 26 augusti 2026 på Riksbankens egen sida om renoveringen.
På östra sidan har den del av Gallerian som vetter mot torget gjorts om till hotell, med en ny entré öppnad rakt ut mot Brunkebergstorg. Stockholms stad räknar med att det nya stråket Plusset, mellan Kockstorget och torget, ska ge platsen mer folk i rörelse. Vill du veta hur gatan ovanför hänger ihop med torget finns hela sträckan beskriven i Malmskillnadsgatans historia, och de tre brokonstruktioner som bär gatan över de nedsänkta tvärgatorna har en egen artikel.
Vanliga frågor
Varför ligger Brunkebergstorg så mycket lägre än gatan ovanför?
Därför att marken här är bortgrävd. Stockholms stadsmuseum anger att grusåsen Brunkeberg under medeltiden var omkring 20 meter högre än dagens Brunkebergstorg. Åsen bröts som grustäkt från medeltiden och framåt, och platsen grävdes om på nytt när city byggdes om på 1960-talet. Malmskillnadsgatan följer däremot åsens rygg, och det är därför gatan behöver broar för att ta sig över de tvärgator som sänkts.
Vad låg på torget innan det byggdes om?
Från 1600-talet och fram till 1769 stadens vårdtorn, på torgets södra del. Från 1837 och framåt Brunkebergs hotell på norra sidan, som senare rymde Handelshögskolan och därefter blev Telegrafstyrelsens hus. Mitt på torget stod den Palmstedtska brunnen mellan 1857 och 1953. Kring sekelskiftet 1900 hade hästdroskorna sin åkarestation här, och under 1900-talets mitt användes ytan till busstation och bilparkering.
Var hittar jag bilder på det gamla Brunkebergstorg?
I Stockholmskällan, där sökordet Brunkebergstorg ger 113 fotografier ur Stadsmuseets, Spårvägsmuseets och Stadsarkivets samlingar. Något över hälften, 57 stycken, är märkta CC BY och får återanvändas fritt om upphovspersonen anges. Resten har mer begränsande licenser.
Innan du går
Det finns en sista sak att titta efter. Telefontornet, som syns i fonden på bild efter bild från åren kring sekelskiftet, stod inte på torget utan strax norrut, vid Malmskillnadsgatan 30. Det brann 1952 och revs. Läget går fortfarande att peka ut härifrån, och vad tornet egentligen var för konstruktion har vi gått igenom i artikeln om telefontornet vid Malmskillnadsgatan.
Senast faktagranskad: 27 augusti 2026